”Dentalmission” är igång 

Den 7/7 inleddes det egenliga syftet med vår resa. Vi träffade övriga deltagare hemma hos Elisabeth och Flemming (Raise Aboves skapare) för information/planläggning och gemensam måltid.

Dagen efter for vi med båt ut till ön Bohol och den lilla staden Talibon, där vi skulle bo den närmaste veckan. Nästa morgon åkte vi med en barkabåt, 45 minuter ut till en liten ö, där vår klinik var uppsatt. Vi var på en basketplan under plåttak. Ön har ca 1500 invånare, massor av barn.
Det är mycket fattigt, oftast ingen el, va eller andra nymodigheter i husen/skjulen.
Det vi mötte när det gäller barnens tandstatus var katastrofalt. 6-åringar som börjat få sina första permanenta tänder hade redan fått svåra kariesangrepp och frätskador på tänderna. Någon berättade att man använde batterisyra för att lindra tandvärken. Den klart vanligaste orsaken till frånvaro i skolorna var tandvärk. Många vuxna hade bara en eller några tänder kvar.
Orsakerna är troligen en blandning av okunskap och fattigdom. Mycket få har tidigare sett en tandborste. En del tror att man får hål i tänderna när man dricker kall vätska i samband med varm mat. Men det största problemet är ju vad man äter och dricker. Socker, socker och åter socker. Man har mycket i maten, godis och cocacola är billigt och ger barnen energi och tillfredställelse när det finns lite mat att tillgå. Man kan se barn som går omkring med en påse med sockervatten, som de suger i sig . Samtidigt är de inte undernärda, havet föder dem alla på ön.
När vi skriver detta har vi jobbat med patienter i 4 dagar. Tommy har assisterat Christine och enligt vad hon säger får han godkänt. Det är väldigt krävande att jobba i den starka hettan. Vi är helt slut efter en dags arbete. Känslomässigt är det en berg och dalbana. Man blir så glad att se barnens reaktioner, när de ser sina tänder efter en behandling. En del ser närmast chockade ut när de ser sitt ansikte i spegeln innan det går upp för dem att de är sig själv de ser. Vi har lätt till tårar. Samtidigt måste de gå igenom tröttande behandlingar som våra ungar hemma i Sverige aldrig får uppleva. De kämpar med att hålla ut och ibland brister det för dem och tårarna väller fram. Det är tungt att veta att vi bara kan hjälpa en del av barnen. En del har väntat på sin tur hela dagen, men får gå hem utan behandling. Man känner sig så ledsen och otillräcklig över de mycket stora problemen man ser. Hela teamet jobbar stenhårt och hjälper varandra. Vi är 3 tandläkare och 8 tandläkarstuderande, en hygienist, en tandtekniker och 2 assistenter från Sverige och Danmark, samt många volontärer från Sponsorerna på Filippinerna som arbetar som tolkar , tekniker och sterilpersonal.

Här kommer några osorterade bilder från dessa dagar.

röntgen bara på svårare fall.

Diana, vår första patient 7 år

Ailene, 14 år. efter utdragning av totalskadade framtänder och behandling med protes.

Tillbaka till Talibon efter en arbetsdag.

Många hälsningar till er alla

Christine o Tommy